Samarbete kring familjevåld

Hur hör alkohol och våld ihop? Forskning visar att alkoholkonsumtion ökar risken för våld betydligt. Berusning och i synnerhet långvarigt alkoholbruk försvagar förmågan att göra riktiga observationer om andras beteende och tal. Det ökar benägenheten att bli sårad över bagateller och fördunklar sinnet för proportioner. Allt det här ökar risken för våldshandlingar mot närstående när berusade människor strider. Det här framkommer också i föreställningen Mammas flicka på Lilla Teatern.

Annika Rentola skriver i HBL om Mammas flicka och det material som Klaari Helsingfors tillsamans med Krisjouren för unga hat utarbetat:

”Ett nyskrivet publikmaterial ska hjälpa bland andra lärare att starta en diskussion om familjevåld med de studerande som ser pjäsen Mammas flicka på Lilla teatern i Helsingfors. Tanken med de konkreta övningarna är klar – att bryta tystnaden kring våldet.

En alldeles vanlig vardag är det knäpptyst i teatersalongen på Lilla teatern i Helsingfors. Skådespelaren Linda Zilliacus gestaltar Milla, personlig expert på hur det är att bo i ett hem där saker och fulord flyger, mamma ligger på golvet med brutna revben och en rasande pappa har tappat orken efter allt sparkande och snarkar sig genom natten. Flickan i pjäsen räknar upp allt sådant som räknas som våld: att håna, hota, ha sönder saker, kasta grejer, hota med självmord, att förbjuda abort, tvinga till sex och att slå …

Pjäsen Mammas flicka, med text av journalisten Jeanette Björkqvist, har nu fått ett publikmaterial, som gjorts av krisarbetaren Jonna Winberg på Krisjouren för unga tillsammans med planeraren Denice Lönnroth på Helsingfors stads ungdomsservice.

– När jag blev kontaktad för att ta fram det här materialet hade jag nyligen blivit berörd av liknande historier som Millas, säger Winberg.

Winberg är ett av dessa lyssnande öron, en av dem som unga ibland vågar berätta för vad som pågår därhemma. Winberg säger att våld i hemmet är en så svår sak att ta upp att klienterna ofta vill förbli anonyma. – Möjligheten att prata är viktig och alla, också vänner, kan vara den som lyssnar. Och den som lyssnar måste inte ha lösningen på alla problem. Redan själva lyssnandet kan vara nyckeln till att något börjar hända, säger hon.

– Alla kan vara en resurs, flikar Lönnroth in.

Samarbete över gränser

Lönnroth arbetar i dag med förebyggande arbete för unga på tjänsten Klaari, men var tidigare en av handledarna som svarade på anonyma frågor på den nationella chatten Sluta panta. Där såg hon hur upprepat anonymt stöd slutligen gav en del unga mod att söka hjälp.

Winberg säger att både rädsla och okunskap leder till att våldet får fortsätta. Därför behövs ett arbetsmaterial med både klara fakta och övning i att prata om våld.

– Den som är utsatt är ofta rädd för vad som händer om man berättar. Splittras familjen? Eller kommer polisen?

En del av övningarna i publikmaterialet uppmanar till diskussion om känslor, medan andra uppmanar till att reda ut vilken hjälp som finns att få. Vem hjälper i kommunen? Vart kan man ringa för att få hjälp? Materialet listar också sådant som skyddar mot våld och sådant som utgör riskfaktorer.

Att öppna samtalet om familjevåld ur ett barns synvinkel innebär bland annat att synliggöra de vuxna runt barnet.

– Ibland undrar jag faktiskt var alla vuxna finns, säger Winberg.

Poängen med studiematerialet är att bryta tystnaden.

– Att vi talar om våldet och gör det synligt är viktigt för offret, men också för förövaren, säger Lönnroth.

En annan poäng med publikmaterialet är att skapa samarbete över gränser. Därför har Winberg, Lönnroth och teatern satsat på att bjuda in läkare, vårdpersonal, lärare, ungdomsarbetare och socialarbetare till salongen.

– Vi kan överskrida gränser och behöver jobba tillsammans för att en attitydförändring ska ske, säger Lönnroth.

Boka föreläsare

Pjäsen har en åldersgräns på 15 år. De yngsta i publiken är alltså niondeklassare och publikmaterialet innehåller övningar att ta till både före pjäsen och efter den.

I skolan uppmuntrar den nya läroplanen till tematiska samarbeten över ämnesgränserna. Här passar både teaterbesök och utomstående föreläsare in. Temat i Mammas flicka kan till exempel bearbetas gemensamt av lärare i modersmål och hälsokunskap.

Grundskolan Norsen i Helsingfors har bokat en av föreställningarna för alla elever i nian och Riitta Harhio, lektor i huslig ekonomi och lärare i hälsokunskap, ska se pjäsen tillsammans med eleverna.

– Det här är ett viktigt tema och det är sällan man ser det behandlas ur barnets perspektiv som i den här pjäsen, säger hon.

Harhio konstaterar att den här typen av frågor inte ingick i hennes utbildning och att det därför känns som ett bra stöd att också kunna boka in sakkunniga från Krisjouren och Helsingfors stad till en lektion där frågor kring våld i hemmet kan ventileras tryggt.

Harhios kollega, skolkurator Nina Mikander från Grundskolan Norsen, vet hur känsligt det är när någon i familjen gör andra familjemedlemmar illa. Att våga säga något ens till kuratorn kan ta tid. Själv har Mikander bland annat genomgått Folkhälsans utbildning Trappan – en arbetsmodell för hur man lyckas med stödjande krissamtal när barn upplevt våld i familjen.

– Att diskutera ämnet är viktigt. Det är fortfarande väldigt tabubelagt och väcker stora känslor.”

Den ursprunglika texten hittar du genom att klicka här.

Denice Lönnroth, Planerare